Hoppa till huvudinnehållet
Institutionen för informationsteknologi

Inlupp 1: Kravspecifikation med användbarhetskrav

Formalia

Beskrivning av uppgiften

Fjärrkontroll klimatanläggning

Skriv en kravspecifikation för en fjärrkontroll för en klimatanläggning (air-condition). Klimatanläggningen används på hotellrum. Fjärrkontrollen ska styra anläggningen för värme-kyla och luftkonditionering i ett enskilt hotellrum. Din uppgift är att specificera vilka krav som fjärrkontrollen ska uppfylla för att vara en användbar produkt för i första hand hotellets gäster, men även för personalen.

Specifikationen ska ta upp alla krav som rör produktens användbarhet på något sätt. Andra typer av krav som inte påverkar användbarheten behöver inte specificeras (men tänk på att många rent tekniska krav på något sätt faktiskt påverkar användbarheten).

Kravspecifikationen ska innehålla såväl kvantitativa som kvalitativa användbarhetskrav. Gruppera vilka av kraven som är viktigast och absolut nödvändiga (skallkrav) och vilka som är önskvärda (börkrav). Kraven skall vara tydligt formulerade och i möjligaste mån vara spårbara, verifierbara och validerbara

Resurser

  • Föreläsning 5
  • Gulliksen & Göransson kap 3, särskilt 3.2 – 3.5, kap 6.2.1
  • Länkar om krav, se sidan resurser och länkar.
  • Nytt! Några tips för uppgiften.

Att tänka på

Användbarhetskrav

Användbarhetskrav är krav som huvudsakligen handlar om användbarhet enligt ISO 9241:11. Där definieras användbarhet som

”The extent to which a product can be used by specified users to achieve specified goals with effectiveness, efficiency and satisfaction in a specified context of use.”

Användbarhetskrav skall därför gälla för specifika användare som skall uppnå ett givet mål i ett speciellt sammanhang, och det är aspekterna effectiveness, efficiency och satisfaction som skall mätas (se till exempel Gulliksen & Göransson, kapitel 3.2).

Kravspecen ska täcka in användbarhetens "fulla bredd". Det innebär att det inte bara ska handla om effektivitet, vilket det ofta gör, utan även behandla andra saker som kan påverka användbarheten – det är fritt fram att spåna vidare runt detta, men tillfredsställelse och ändamålsenlighet är två andra aspekter enligt ISO-standarden. Det gäller bara att sådana krav inte blir flummiga, de måste gå att verifiera (se nedan). Man kan även tänka sig att använda aspekter som nämnts och exemplifierats av Dix eller Nielsen (se kapitel 3.2.1 i Gulliksen & Göransson).

Verifierbarhet

Med verifierbara krav menas att det ska gå att kontrollera att kraven för systemet är uppfyllda. Krav som är kvalitativa till sin natur, till exempelvis ”lätt att använda” är inte direkt ett verifierbart krav. Kvalitativa krav är inte fel, men behöver ofta brytas ned och omformuleras för att bli mätbara och tydliga på något sätt.

Spårbarhet

Poängen med spårbarhet är att märka varje enskilt krav, ge det en unik identitet. Detta för att man ska kunna referera till dem i olika faser av systemutvecklingen. Det kan vara projektledaren som ber utvecklare Kalle att fixa till krav 5.3.2 och 5.3.3. Testare Anders kanske har testat kraven 3.2.1 - 3.2.9 och upptäckt att 3.2.2 och 3.2.8 inte är uppfyllda. Ett annat användningsområde är att man med märkta krav (lättare) kan referera mellan krav. Det händer ofta att olika krav berör och ”går in i varandra” och då är det mycket bra om detta kan visas genom att i ett krav referera till andra. Detta kan vara viktigt att veta när ett krav ska implementeras, om ett krav skall tas bort, testas, m.m. Detta för referenser inom själva kravspecen. Det är även bra att inom all dokumentation kunna referera till unika krav. I projektplanen kan det t.ex. stå specificerat i kapitlet med olika roller att personen med ansvar för GUI i applikationen ansvarar för att krav 6.2 - 6.9 uppfylls.

Tillbaka till kursens huvudsida

Uppdaterad  2003-11-10 15:34:47 av Stefan Blomkvist.