Att börja ett examensarbete

Examensarbetet är en kurs med examination på universitetet (till skillnad från en praktikplats eller provanställning på ett företag) och det är därför viktigt att alla inblandade parter -- student, handledare och uppdragsgivare på företag eller institutioner, sakkunnig ämnesgranskande lärare (reviewer) och formell examinator -- är medvetna om vad som krävs för godkänd examination. Att klargöra detta är ett av syftena med dessa sidor.

Examensarbetet är ett självständigt arbete. Detta utesluter inte att två studenter kan samarbeta om en större uppgift och skriva en gemensam rapport. Det krävs då att det mycket tydligt deklareras vem som gjort vad både i den skriftliga och muntliga redovisningen, vilket bör dokumenteras under arbetet.

En del studenter vill göra exjobb på egen hand, kanske för att man har en idé man vill pröva. Allmänt sett avråder vi från ett sådant upplägg av två skäl: dels kan det vara mycket svårt att få någon behörig lärare att ta på sig rollen som handledare för ett exjobb. Det är stor skillnad mellan handledarskapet och uppgiften att vara ämnesgranskare. Lärare har vanligtvis inte resurser (tid) för handledning. Den ersättning som betalas ut gäller enbart ämnesgranskning. För det andra tenderar sådana exjobb att dra ut på tiden, om de någonsin blir klara.

Omfattning och nivå

Det finns i allmänhet fem typer av examensarbete:

  • 15hp på C-nivå - för att få kandidat- eller högskoleingenjörsexamen.
  • 15hp på D-nivå - för att få magisterexamen i fall du redan har gjort ett 15hp C-nivå exjobb.
  • 30hp på D-nivå - för att få magister- eller civilingenjörsexamen enligt förordning för äldre utbildningsprogram.
  • 30hp på E-nivå - för att få master- eller civilingenjörsexamen enligt förordning för nya utbildningsprogram (Bologna).
  • 45hp på E-nivå - för att få masterexamen enligt förordning för nya utbildningsprogram (Bologna).

Examensarbete på C-nivå

Ett examensarbete på C-nivå skall visa att studenten kan tillämpa sina kunskaper i datavetenskap på ett realistiskt problem. En god del av arbetet skall ha utförts självständigt. Det ställs inga krav att själva problemet skall vara särskilt svårt eller ha någon särskild natur, ej heller att det skall ha lösts fullständigt. Däremot skall problemet ha angripits med den vetenskapliga metodik man tillgodogjort sig under sin utbildning, och en analys av resultatet skall ingå.

Det är inte ovanligt att den större delen av examensarbeten på C-nivå utgörs av programmeringsarbete. Här bör studenten se till att arbetet innehåller något mer än bara kodning efter en specifikation, då ett sådant arbete sällan innehåller ett rimligt problem att lösa.

Examensarbete på D- och E-nivå

Den väsentliga skillnaden mellan examensarbeten på C- respektive D- och E-nivå är att på D- och E-nivå skall problemet ha angripits på ett vetenskapligt sätt, en väsentlig del av arbetet skall ha gjorts självständigt, samt att ny kunskap skall ha inhämtas. Problemet skall dessutom ha relaterats till den vetenskapliga litteraturen på området, och den analys som görs av arbetet skall vara omfattande.

Dessa krav innebär inte att studenten skall ha löst ett vetenskapligt problem, men angreppssättet och metoderna skall vara sådana och det måste finnas datavetenskapligt eller ingenjörsmässigt intressanta frågeställningar att utreda. Eventuellt slentrianmässigt programmeringsarbete får inte förekomma. Det är väsentligt att notera att dessa krav medför att inte alla arbeten lämpar sig som examensarbete på D- och E-nivå! Detta gör det särskilt viktigt att en tydlig specifikation finns innan arbetet påbörjas så att examinatorn kan säga huruvida arbetet alls har förutsättningar att leda fram till ett godkänt examensarbete.

Förkunskapskrav

Förkunskapskraven för att få påbörja ett examensarbete återfinns i kursplanen för respektive exjobb.

För att genomföra ett exjobb krävs det dessutom normalt förkunskaper som är specifika för exjobbet. För ett exjobb inom informationsteknologi finns det alltså krav att du har läst relevanta kurser inom ämnet, till exempel matematik-datainriktningen på NVP, eller beräknings- eller systemgrenen på F. En individuell bedömning görs som baseras på specifikationen.

Hur man hittar ett lämpligt examensarbete

Det är studentens uppgift att själv hitta ett lämpligt examensarbete. Själva anskaffningen av ett examensarbete är en lärorik del av utbildningen. Det gäller ju att presentera sig själv och sin kompetens på ett bra och korrekt sätt.

Stora företag och forskningsorganisationer m m brukar ge ut sammanställningar över examensarbeten, ibland som tryckta kataloger och/eller på WWW. Dessa är oftast primärt riktade till teknologer, bland annat därför att civilingenjörsutbildningen har en längre tradition då det gäller examensarbeten. Många förslag är också lämpliga för matematisk-naturvetenskapliga och datavetenskapliga programmens studenter.

När du söker examensarbete tar du lämpligen kontakt med personer som är ansvariga. Även om du inte har något namn kan du kontakta företag eller vetenskapliga institutioner och fråga om examensarbete. Ganska ofta går det bra att utforma ett specialsytt examensarbete tillsammans med företaget. Vill du göra ett examensarbete på en institution på universitet, så kan du ta kontakt med en person på institutionen som har kunskap i det tänkta ämnet.

Det är också studentens ansvar att se till att en specifikation på examensarbetet kommer till och att den blir godkänd innan examensarbetet påbörjas. Denna specifikation görs tillsammans med handledaren på företag eller institution.

Ett bra examensarbete är intressant, bygger på och utvecklar studentens tidigare kunskaper, har moment av ämnesmässigt intresse samt innefattar en grundlig analys av arbetets resultat.

Ett olämpligt examensarbete kan t ex

  • vara alltför omfattande eller ha alltför liten omfattning,
  • vara diffust avgränsat,
  • innehålla för mycket implementeringsarbete,
  • innehålla för mycket rent beskrivande moment, eller
  • erbjuda för lite analyserande eller konstruktivt tänkande.

OBS. Att ett arbete annonseras som examensarbete betyder inte att det är ett lämpligt examensarbete.

Sekretess

Universitetet lyder som statlig myndighet under offentlighetsprincipen. Det innebär att vi inte själva kan bestämma eller komma överens med ett företag om sekretessbeläggning av ett examensarbete. Vad som kan sekretessbeläggas styrs av sekretesslagen.

Det finns mycket få situationer då ett examensarbete kan sekretessbeläggas enligt denna lag. Den enda situation som är aktuell i praktiken är om examensarbetet utförs vid universitetet - t.ex. på entrepenörsskolan.

Även om universitetet och företaget är överens om sekretess så kan den som vill läsa en sekretessbelagd exjobbsrapport överklaga till domstol. Saken är då helt ur universitetets kontroll.

En lösning på sekretessproblemet är att utelämna hemliga delar i den rapport som lämnas till universitetet - t.ex. genom att ha dessa delar i en separat bilaga. Det kan t.ex. gälla testdata och andra konkreta uppgifter. Rapporten utan hemliga delar skall fortfarande uppfylla alla krav på innehåll och djup.