UU/IT/GenBer - Genusmedveten pedagogik i Ber�kningsvetenskap

Projektbeskrivning

Sammanfattning

Projektet syftar till att genomf�ra en genomgripande f�r�ndring av grundl�ggande kurser i ber�kningsvetenskap. F�r�ndringen ska ske p� ett genusmedvetet s�tt f�r att g�ra kurserna mer attraktiva f�r kvinnliga studenter. P� l�ngre sikt ser vi denna omarbetning som en del i en st�rre f�r�ndringsprocess av civilingenj�rsutbildningarna.

Nyckelord: Ber�kningsvetenskap, genus, studentcentrerad pedagogik.

Problemformulering

Inom m�nga civilingenj�rsutbildningar, s�rskilt s�dana med stort matematikinslag, har k�nsf�rdelningen alltid varit mycket oj�mn. Periodvis har satsningar gjorts f�r att �ka rekryteringen av kvinnor till dessa utbildningar, n�got som dock inte resulterat i best�ndiga f�r�ndringar. Ett exempel p� en s�dan satsning �r det s.k. NOT-projektet som p�gick 1993-98. 17.5 miljoner kronor satsades p� att stimulera intresset f�r naturvetenskap och teknik bland ungdomar i allm�nhet men �ven j�mst�lldhetsfr�gan uppm�rksammades inom projektet. Ingegerd Palm�r och Kerstin Fredga kritiserade denna satsning offentligt p� DN Debatt [Fredga et. al] d�r de skriver "Projektet utg�r fr�n en gammalmodig uppfattning att det �r ungdomars inst�llning till utbildningen som ska f�r�ndras, n�r det i sj�lva verket borde vara tv�rtom - att utbildningarna anpassas till studenterna".

Siffror fr�n de senaste �rens antagningar visar att andelen kvinnor p� dessa utbildningar de facto sjunkit, n�got som ytterligare f�rst�rker den redan skeva k�nsf�rdelningen. I Ny Teknik [Ny Teknik] diskuteras denna nedg�ng d�r bl.a. d�varande utbildningsminister Tomas �stros uttalade "Jag f�rv�ntar mig att ingenj�rsutbildningarna g�r offensiva satsningar f�r att v�nda trenden". Fr�gan om att anpassa dessa utbildningar s� att fler kvinnliga studenter s�ker sig dit �r allts� av akut karakt�r och en genomgripande f�r�ndring �r n�dv�ndig. V�r hypotes �r att det kr�vs en utbildning som i h�gre grad �n dagens st�der studenternas meningsskapande.

Att kvinnliga studenter f�ster s�rskilt stor vikt vid meningsskapandet framg�r av bl a av sammanst�llningen i [Albinsson et. al.], av vad som gjorts f�r att �ka antalet kvinnor p� utbildningar d�r datorprogrammering ing�r vid svenska h�gskolor och universitet. Bland de olika projekt som genomf�rts finns ett antal olika konkreta f�rslag till f�r�ndring samt vissa �nskem�l fr�n kvinnliga studenter. N�gra av dessa kan beskrivas som:

Fler projekt- och grupparbeten
Fler redovisningar i form av rapportskrivning och muntliga presentationer
B�ttre kontakt och kommunikation med l�rarna och studiekamraterna
Tekniska resonemang b�r s�ttas i ett samh�llsperspektiv
�kad m�jlighet att
- se samband i kunskaperna
- f�rst� nyttan av kunskapen i studiemilj�n och yrkeslivet
- se relationerna mellan �mneskunskaper och verkligheten

Den tre f�rsta punkterna �r av rent organisatorisk karakt�r, dvs hur undervisningen l�ggs upp i form av f�rel�sningar, lektioner, laborationer etc. De tv� sista punkterna g�ller meningsskapandet, dvs hur st�djer vi studenterna i deras str�van att skapa mening i �mnesstoffet. Vi menar att dessa aspekter h�nger samman. N�r vi i v�rt projekt syftar till att st�dja meningsskapandet kommer detta d�rf�r bland annat att inneb�ra delvis �ndrade undervisningsformer.

V�rt projektf�rslag g�ller specifikt en radikal reformering av inledande h�gskolekurser i ber�kningsvetenskap inom civilingenj�rsprogrammen vid Uppsala universitet. F�rslaget utg�r d�rmed ett bidrag till diskussionen om hur civilingenj�rsutbildningarna skulle kunna f�r�ndras f�r att b�ttre tillgodose kvinnliga studenters �nskem�l. D�rmed skulle utbildningarna ocks� bli attraktivare f�r kvinnor att s�ka sig till.

�mnet ber�kningsvetenskap behandlar datorsimuleringar av den typ som �r vanliga inom teknik och naturvetenskap, som komplement till teori och experiment. Det blir i praktiken fr�ga om mycket stora ber�kningsproblem och det kr�vs effektiva l�sningsmetoder, programmering och snabba datorer f�r att problemen ska kunna l�sas �verhuvudtaget eller inom rimlig tid. Den h�r typen av metoder anv�nds alltmer inom t ex fysik, kemi, bilogi, geovetenskap, men �ven icke-naturvetenskapliga omr�den som ekonomi. Datorsimuleringarnas centrala roll inneb�r att kurser som behandlar de ber�kningsmetoder och datavetenskapliga tekniker som anv�nds i sammanhanget h�r till k�rnutbudet av kurser inom de svenska civilingenj�rsutbildningarna (och motsvarande utbildningsprogram internationellt). Vid Uppsala universitet ben�mns dessa baskurser "Ber�kningsvetenskap". P� annat h�ll kan de exempelvis heta "Numerisk analys" eller "Numeriska metoder".

Vad kr�vs d� f�r att inom ramen f�r grundl�ggande kurser i ber�kningsvetenskap st�dja studenternas meningsskapande p� ett adekvat s�tt? Ber�kningsvetenskap �r till sin natur ett tv�rvetenskapligt �mne. F�r att se �mnet i hela dess vidd m�ste man kunna �verblicka och se samband mellan m�nga olika aspekter. Det handlar dels om de olika till�mpningsomr�dena d�r datorsimuleringar anv�nds, dels om de ber�kningsmetoder och programmeringstekniker som anv�nds f�r att genomf�ra simuleringarna. Vidare finns b�de en teoretisk och en praktisk sida av de numeriska metoderna. Den teoretiska behandlingen baseras normalt p� modellproblem som � ena sidan valts i avsikt att uppvisa egenskaper som �r relevanta f�r viktiga typer av till�mpnings-problem, men som � andra sidan �r betydligt enklare �n dessa. S�dana modellproblem anv�nds ocks� i handr�knings�vningar som syftar till att studenterna skall f� grundl�ggande f�rst�else f�r hur metoderna fungerar. Den praktiska sidan av de numeriska metoderna g�ller i st�llet hur dessa kan implementeras i form av datorprogram, med vilka de verkliga till�mpningsproblemen kan l�sas. Handr�kning �r d� utesluten. Som n�mnts ovan kr�vs snabba datorer f�r att ber�kningarna skall kunna genomf�ras p� rimlig tid.

Ur l�rarens synvinkel �r utmaningen allts� att ge studenterna f�ruts�ttningar att inom ramen f�r en inledande kurs varsebli dessa aspekter och sambanden mellan dem. F�rst d� kan studenternas lyckas att skapa mening i stoffet.

Det traditionella s�ttet att undervisa i ber�kningsvetenskap �terspeglas i uppl�ggningen av l�rob�cker i �mnet. L�rob�ckerna �r i allm�nhet utformade p� ett s�tt som �r �mnat att tydligg�ra kopplingen till till�mpningar. En typisk disposition �r d�rvid att varje kapitel inleds med n�gra motiverande till�mpningsexempel, som �r tillr�ttalagda och f�renklade, men �nd� mera realistiska �n �vningsproblemen. Efter den inledande motiveringen �verg�r presentationen till en generell problemformulering och de uppgifter som studenterna i praktiken f�r arbeta med �r starkt f�renklade. Vidare �r en stor del av �vningarna i form av handr�kning, med st�d av minir�knare. Vissa st�rre exempel behandlas, vanligen genom enkel programmering i Matlab. Tentamen behandlar vanligen teoretiska problem samt uppgifter d�r studenter genom handr�kning, eventuellt med st�d av minir�knare, skall visa att de beh�rskar de numeriska metoder som behandlats i kursen.

Detta s�tt att undervisa i �mnet lyckas inte st�dja studenternas meningsskapande p� ett relevant s�tt. F�r studenterna �r det sv�rt att uppfatta sambanden mellan de verkliga till�mpningarna och de generella problemformuleringar som sedan �r basen f�r presentationen av de numeriska metoderna. D�rmed blir det ocks� sv�rt att uppfatta sambandet mellan till�mpningar och de starkt f�renklade �vningsproblemen. Vidare bidrar betoningen av handr�kning, i �vningssyfte och vid examen, till att f�r studenterna skymma sambandet mellan de numeriska metoderna och de datavetenskapliga tekniker som beh�vs f�r att genomf�ra realistiska datorsimuleringar.

Enligt v�r uppfattning ligger en del av problemet med bristande meningsskapande i en brist p� "constructive alignment" [Entwistle et al.]. Det vill s�ga den typiska kursen i ber�kningsvetenskap har ett uppl�gg d�r olika inslag i st�llet f�r att samverka till st�d f�r studenternas meningsskapande, f�rsv�rar detsamma genom peka i olika riktningar.

En annan del av problemet best�r i att undervisningen i stor utstr�ckning varit l�rarcentrerad, s�v�l i Uppsala som p� annat h�ll. L�raren tillhandah�ller till�mpningsexempel. L�raren formulerar de teoretiska fr�gorna. L�raren utformar �vningar och laborationer d�r studenterna f�rv�ntas besvara p� f�rhand givna fr�gor. Utrymmet f�r studenterna att sj�lva formulera och besvara de fr�gor som bidrar till meningsskapandet har varit begr�nsat. Detta delproblem kan sammanfattas s�, att undervisningen best�r i att l�raren tillhandah�ller svar p� fr�gor som studenterna inte har st�llt sig.

Sammanfattningsvis beh�ver dagens civilingenj�rsutbildningar kraftigt omarbetas f�r att bli utbildningar tillg�ngliga f�r alla p� lika villkor. I [Salminen-Karlsson] beskrivs det med f�ljande ord: "Vill man ers�tta en �ver hundra �r gammal utbildning f�r m�n och av m�n med en modern utbildning f�r b�da k�nen beh�vs s�v�l genusperspektiv som m�lmedvetenhet och l�ngsiktigt arbete". Det nedan f�reslagna projektet syftar till att vara ett led i detta l�ngsiktiga arbete.

Projektbeskrivning/pedagogiskt koncept

Projektet avser allts� att tillm�tesg� de kvinnliga studenternas �nskem�l om �kad m�jlighet att se samband i kunskaperna, f�rst� nyttan av kunskapen i studiemilj�n och yrkeslivet samt att se relationerna mellan �mneskunskaper och verkligheten. L�t oss till�gga att vi f�rutser att den pedagogik, som h�r inf�rs med sikte p� de kvinnliga studenterna, kommer att vara av godo �ven f�r m�nnens l�rande. Den pedagogiska grundtanken i projektet �r att st�dja studenternas meningsskapande genom att st�lla deras arbete med, upplevelse av och reflektion kring stoffet i centrum. Detta skall ske genom en radikal omstrukturering av kursuppl�ggningen, s� att studenterna kommer att arbeta med kursinneh�llet enligt en aktionsforskningsmodell, d�r cykeln 'agera', 'observera', 'reflektera' och 'revidera' [Hudson&Owen] bidrar till gradvis �kad f�rst�else av stoffet, s�v�l sammanhang som enskilda delar. Denna oml�ggning syftar samtidigt till att �stadkomma "constructive alignment".

V�rt f�rslag till uppl�ggning har likheter med s�v�l problembaserat som fallbaserat l�rande. Det �r ocks� inspirerat av Bowdens tanke om att utg� ifr�n vilka f�rm�gor man �nskar att studenterna skall utveckla [Bowden]. V�rt f�rslag inneb�r att det styrande f�r kursens uppl�ggning �r att studenterna skall f� f�rm�ga att l�sa realistiska ber�kningsvetenskapliga problem och att f�ra reflekterande samtal om �mnesstoffet. Flera av de projekt som fick st�d av R�det f�r h�gre utbildning (RHU) hade inslag av den typ vi f�resl�r. Exempelvis �r Benckerts "Conversation and context in physics education" (RHU, projekt 161/97) och Bernhards "Helping students to make sense of formal physics through interactive lecture demonstrations" (RHU, projekt 090/G03) relevanta f�r v�rt projekt. Benckerts 'kontext-rika problem' kan tj�na som f�rebild f�r problemformuleringar i v�rt projekt. Bernhards projekt kan ge inspiration till hur de laborationer vi f�resl�r kan utformas f�r att ha den avsedda effekten att inspirera studenterna till att reflektera och st�lla fr�gor kring �mnesstoffet.

Nedan beskrivs hur v�ra grundtankar kommer att f�rverkligas i projektet. De kurser som detta projekt avser �r Ber�kningsvetenskap I resp. NV1 samt Ber�kningsvetenskap I resp. NV2. Kurserna ges under samtliga tidsperioder under �ret och inom m�nga utbildningsprogram. Projektet kommer d�rf�r ber�ra och involvera studenter inom samtliga civilingenj�rsprogram och naturvetarprogrammet.

Studenterna kommer i kursen att g� igenom flera cykler av aktion, observation, reflektion och revidering. (Med revidering avses h�r att prelimin�ra uppfattningar revideras i ljuset av erfarenheterna fr�n den nyss genomg�ngna aktionsforskningscykeln.) Varje nytt avsnitt av kursen inleds med en laboration (st�d f�r att agera och observera). Dessa laborationer kommer att utformas i syfte att generera fr�gor snarare �n svar. Studenterna kommer att samarbeta i grupper om tre, eftersom samtalet mellan studenterna kommer att bidra till deras l�rande (st�d f�r att reflektera). Denna del av projektet genomf�rdes delvis under ht 2005 - vt 2006 vilket m�jliggjordes via medel fr�n Uppsala universitets lokala program f�r verksamhetsutveckling, BASTU. Se vidare under "Hittills uppn�dda resultat" nedan.

Reflektionerna kring laborationerna skall studenterna sammanfatta skriftligt i form av fr�gor och kommentarer. L�raren tar emot samtliga gruppers rapporter och l�ter dem bilda grund f�r f�rel�sning om det aktuella temat. F�rel�sningen syftar till att ge l�rarens perspektiv p� temat ifr�ga. Men till skillnad fr�n en traditionell f�rel�sning kommer denna att utg� fr�n studenternas reflektioner kring samma tema och med avsikten att ge svar p� just dessa specifika studenters fr�gor. En f�rel�sning med detta syfte kommer att inneb�ra en process d�r studenterna och l�raren tillsammans skapar utrymme f�r ytterligare reflektion kring temat (st�d f�r studenterna att revidera sina prelimin�ra uppfattningar om temat). Vi kommer nedan att anv�nda ben�mningen 'reflektionsst�djande f�rel�sning'.

Andra aktionsforskningscykler i kursen �r knutna till probleml�sning, d�r syftet �r att studenterna gruppvis sj�lva skall l�sa problem, av till�mpningskarakt�r och genom att sj�lva skriva �tminstone delar av det program som beh�vs (agera, observera och reflektera p� nytt). Denna probleml�sning kommer att utg� antingen fr�n data som kommer fr�n en laboration studenten sj�lv har genomf�rt eller fr�n n�gon riktig till�mpning ute i samh�llet som studenten kan k�nna igen fr�n sitt vardagsliv eller sina tidigare kurser. Viktigt i sammanhanget �r att det skall r�ra sig om s� stora datam�ngder att handr�kning �r utesluten. Vidare kommer problemen att formuleras s�, att studenterna f�r reflektera �ver hela kedjan fr�n formulering av matematisk modell, via val av ber�kningsmetoder, till programmering och presentation av ber�kningsresultat. Studenterna kommer att kunna v�lja problemst�llning beroende p� intresse, s� att varje studentgrupp f�r arbeta med en till�mpning som den k�nner motivation f�r. F�r att skapa ytterligare sammanhang kommer samma problem att anv�ndas f�r olika l�rande�ndam�l i olika delar av kursen).

Avslutningsvis diskuteras resultaten av probleml�sningen i en st�rre grupp (ytterligare reflektion och revidering). Denna typ av �terkoppling g�rs relativt s�llan p� civilingenj�rsutbildningarna. Vi menar att detta skulle kunna g�ras betydligt oftare, inte minst f�r att det utg�r ett forum f�r gemensam reflektion, som kan st�dja studenternas meningsskapande.

F�r att uppn� "constructive alignment" �r det viktigt att hantera de n�dv�ndiga handr�knings-�vningarna p� ett nytt vis. Den f�r�ndringen har vi redan genomf�rt. Dels har �vningarnas funktion tydliggjorts f�r studenterna, dels har formen f�r dessa �ndrats fr�n l�rarstyrda lektioner till studentcentrerade workout-pass (mer om dessa nedan, under hittills uppn�ddaresultat).

Ytterligare en viktig aspekt �r examination. Workout-passen inneb�r bland annat ett steg mot formativ examination. Vidare har vi i det redan p�b�rjade f�r�ndringsarbetet tonat ner examinationens styrande roll genom att tydligt formulerade kunskapsm�l redovisas f�r studenterna redan i kursens inledning och d�refter f�ljs upp fortl�pande under kursens g�ng. Ytterligare f�r�ndringar relaterade till examination kan bli aktuella, men utg�r inte en del av det f�reslagna projektet

De utvecklingsinsatser som beh�vs f�r att �stadkomma den aktionsforskningsbaserade kursuppl�ggningen enligt ovan �r:

Utveckling av former f�r de laborationer som inleder varje avsnitt. (Finansierat via BASTU och genomf�rt under l�s�ret 2005/06).
Utveckling av former f�r reflektionsst�djande f�rel�sningar.
Utveckling av former f�r probleml�sningsuppgifter.
Utveckling av former f�r de seminarier som syftar till att st�dja reflektion och meningsskapande i slutet av varje kursavsnitt.

Hittills uppn�dda resultat

Under l�s�ret 2005/06 genomf�rdes vissa f�r�ndringar av kurserna Ber�kningsvetenskap I/NV1 och Ber�kningsvetenskap II/NV2. Detta finansierades av Uppsala universitets lokala program f�r verksamhetsutveckling, BASTU. F�r�ndringen bestod fr�mst av f�ljande tv� delar:

Passiva lektioner d�r l�raren l�ser uppgifter framme vid tavlan har ersatts av s.k. workout-pass d�r studenterna sj�lva arbetar i grupp med uppgifter och l�raren �r n�rvarande som st�d f�r studenterna. Ett antal uppgifter m�ste l�sas vid varje tillf�lle, antingen under eller f�re sj�lva workout-tillf�llet. Antalet tillf�llen har minskats i j�mf�relse med tidigare lektioner och ersatts av laborationer.
Oml�ggning fr�n traditionell uppl�ggning "F�rel�sning - lektion - laboration/inl�mningsuppgift till att ha en inledande laboration innan teoridelen g�s igenom s� att ist�llet f�ljden "Laboration - f�rel�sningar och workout-pass - inl�mningsuppgift/seminarium" erh�lls. Den avslutande inl�mningsuppgiften eller seminariet (vi valde olika s�tt p� de olika kurserna) anv�ndes f�r att ge studenterna ett tillf�lle att reflektera �ver det stoff som kursmomentet inneh�llit.

Kursutv�rderingar har genomf�rts efter dessa kurstillf�llen d�r vi f�r f�rsta g�ngen har genomf�rt en k�nsuppdelad sammanst�llning. Vi har f�r avsikt att analysera dessa data mer ing�ende och har p�b�rjat en rapport med utg�ngspunkt i dessa resultat. Det �r sv�rt att i nul�get dra n�gra entydiga slutsatser av utfallet av kursutv�rderingarna men klart �r att det finns ett mycket starkt st�d hos studenterna f�r denna typ av f�r�ndringar av kursuppl�gget. Klart �r ocks� att studenter av olika k�n i n�gra delar av kursen uppfattade sin studiesituation olika. Exempelvis gav studenter av kvinnligt k�n p� Ber�kningsvetenskap II/NV2 medelbetyget 3.8 p� fr�gan "Var det givande att ha en laboration innan materialet gicks igenom p� f�rel�sningarna f�r att skapa en bild �ver vad som skulle g�s igenom" d�r betyg 5 motsvarade "Ja, absolut" och betyg 1 "Nej, inte alls". Deras manliga kolleger gav medelbetyg 2.9 p� samma fr�ga. Likas� bed�mer de kvinnliga studenterna p� b�de Ber�kningsvetenskap I/NV1 och II/NV2 workoutpassen som viktigare ur inl�rningssynpunkt �n vad de manliga studenterna g�r (de senare ger dock ocks� workout-pass som l�randemoment ett v�ldigt h�gt betyg). Sammanst�llningarna av kursutv�rderingarna finns med i sin helhet som bilaga till denna ans�kan.

Som angivits ovan har vi �nnu inte fullt ut analyserat utfallet av de k�nsuppdelade kursutv�rderingar som genomf�rts. Vi tror dock att vi �r p� r�tt v�g n�r vi har har inf�rt de meningsskapande inledande laborationerna samt de mer studentaktiva workout-passen. Dock �terst�r en hel del (se ovan) innan vi fullt ut har skapat den meningsskapande och studentaktiva l�randemilj� vi vill att studenterna ska m�ta. Vi hoppas att vi genom det f�reslagna projektet ska n� dit. Projektorganisation och planering av resurser En projektgrupp skapas h�stterminen 2006. Denna grupp ska styra och leda arbetet med att implementera och utv�rdera projektet och ska arbeta under hela projekttiden. Studentrepresentanter i gruppen kan dock komma att bytas ut p g a examen. Gruppen best�r av

Universitetslektor Lina von Sydow (LvS), projektledare, medlem av IT-institutionens j�mst�lldhetsgrupp.
Forskarassistent Elisabeth Larsson (EL), medlem av teknisk-naturvetenskapliga fakultetens j�mst�lldhetsgrupp.
Studierektor Stefan P�lsson (SP).
Professor Michael Thun� (MT), rektorsr�d f�r j�mst�lldhetsfr�gor vid Uppsala universitet och ordf�rande i universitetets j�mst�lldhetskommitt�.
Studentrepresentant G�rel Andersson, Molekyl�r bioteknik-programmet.
Studentrepresentant fr�n Teknisk fysik-programmet, person �nnu ej fastst�lld.

Lina von Sydow, Elisabeth Larsson, Stefan P�lsson och Michael Thun� och undervisar samtliga p� de kurser som ing�r i denna ans�kan. De tv� studentrepresentanterna ovan representerar tv� olika "grenar" av civilingenj�rsutbildningen. Molekyl�r bioteknik �r ett program d�r programmering och ber�kningsvetenskap �r ett mindre bi�mne inom utbildningen. P� Teknisk fysik �r detta ett centralt �mne. Det �r mycket viktigt att de f�r�ndringar vi genomf�r �r till gagn f�r b�da dessa grupper av studenter. B�da studenterna har tidigare l�st de kurser som ing�r i ans�kan.

Lina von Sydow och Elisabeth Larsson kommer huvudsakligen att arbeta med implementeringen av den pedagogiska modellen inom Ber�kningsvetenskap II, medan Stefan P�lsson och Michael Thun� g�r motsvarande arbete f�r Ber�kningsvetenskap I. B�da dessa kurser ges f�r m�nga utbildningsprogram och m�nga g�nger per �r.

Genomf�rande

Projektet l�ggs upp s� att ett urval av grundl�ggande kurser i ber�kningsvetenskap fr o m v�rterminen 2007 drivs enligt den pedagogiska modell som beskrivs i denna ans�kan. En projektgrupp som driver arbetet startas tidigt under h�stterminen 2006. Projektgruppen kommer att under h�sten 2006 arbeta med utveckling av former f�r f�rel�sningar, probleml�sningsuppgifter och seminarier. Eftersom m�nga l�rare �r inblandade i sj�lva kursgivningen blir en annan viktig uppgift att fungera som styrgrupp f�r dessa l�rare. Studentmedverkan �r viktig inom projektet och studenter som representerar olika utbildningar finns hela tiden med i denna projektgrupp. Under 2007/08 utv�rderas det arbete som skett under v�rterminen 2007 och resultatet �terkopplas till projektet. Dessutom breddas projektet under v�rterminen 2008 till fler kurser i ber�kningsvetenskap. M�let �r att samtliga grundl�ggande kurser i ber�kningsvetenskap ska utformas enligt samma pedagogiska modell fr o m h�stterminen 2008.

Plan f�r utv�rdering

Formativ utv�rdering under projektets g�ng:
Genomg�ende handlar det om att finna former som studenterna upplever leda till meningsfull reflektion och som bidrar till att v�cka intresse f�r och fr�gor kring �mnesinneh�llet. Studenterna blir d�rf�r centrala akt�rer i utvecklingsprojektet. Utvecklingsarbetet kommer i sig att bedrivas enligt aktionsforskningsmodell. Inledningsvis kommer vi, l�rare och studenter i projektgruppen, att skissa former som vi tror kunde vara l�mpliga. N�r dessa sedan pr�vas i praktiken kommer det att ske med t�t �terkoppling fr�n de studenter som deltar i kursen. I samband med det �terkopplings-tillf�lle som avslutar varje kursavsnitt kommer tid att avs�ttas f�r samtal kring dels hur studenterna har upplevt arbetsformerna under det g�ngna avsnittet, dels, p� basis d�rav, vilka f�r�ndringar av formerna som b�r pr�vas under n�stkommande kursavsnitt.
Utv�rdering i slutet av projektet kommer att ha tv� inslag:
- �terkoppling fr�n studenterna i de olika kursinstanser som ber�rs. Detta kommer att ske dels genom intervjuer av ett urval av studenter, s�v�l kvinnor som m�n, dels genom enk�ter till samtliga studenter.
- Sammanfattning av projektgruppens egna observationer och reflektioner i anslutning till respektive kursinstans. Som underlag f�r detta kommer de medverkande att f�ra dagbok �ver sina fortl�pande iakttagelser och reflektioner.

Plan f�r spridning av information och implementering av resultaten

I samband med Bolognaprocessen kommer det vid Uppsala universitet med b�rjan ht 2007 att inf�ras en sekvens av tre kurser i ber�kningsvetenskap p� grundl�ggande niv�. I flera civilingenj�rsprogram kommer samtliga dessa att vara obligatoriska, i andra program blir de tv� f�rsta kurserna obligatoriska och den tredje valbar. Den pedagogiska modell som blir resultatet av v�rt projekt kommer att till�mpas i alla dessa tre kurser fr�n det att de inf�rs.

Under en �verg�ngsperiod kommer �ven de nuvarande kurserna Ber�kningsvetenskap I och II respektive NV1 och NV2 att finnas parallellt med de nya. Som framg�tt ovan kommer sj�lva genomf�randet av projektet att inneb�ra att den nya modellen gradvis inf�rs och utprovas i dessa kurser. I slutet av projektperioden kommer samtliga instanser av de nuvarande grundkurserna i ber�kningsvetenskap att ges med den nya uppl�ggningen.

F�r nationell spridning av resultaten kommer de vartannat �r �terkommande nationella �mneskonferenserna i datavetenskap och numerisk analys att utg�ra ett idealiskt forum. �mneskonferensernas huvudsyfte �r att samla landets h�gskolel�rare i de ber�rda �mnena till diskussion om utbildningsfr�gor.

F�r internationell spridning av resultaten planerar vi att s�nda bidrag till utbildningsrelaterade konferenser i arrangemang av de ledande internationella organisationerna IEEE (ingenj�rsvetenskap) och ACM (datavetenskap). B�da dessa har s�rskilda intressegrupper f�r utbildningsfr�gor och arrangerar flera stora �rliga konferenser f�r presentation av resultat fr�n projekt inom pedagogisk utveckling och �mnesdidaktisk forskning.

LITTERATURF�RTECKNING

[Albinsson et. al.] S. Albinsson, H. Andersson, D. Dervisevic, H. Sj�stedt, Genus och programmering, Institutionen f�r Datavetenskap, Link�pings universitet, Dec. 2002.

[Bowden] John A. Bowden, "Capabilities-driven curriculum design". I Caroline Baillie & Ivan Moore, red., Effective Learning and Teaching in Engineering, RoutledgeFalmer, 2004.

[Entwistle et al.] Approaches to Studying and Perceptions of University Teaching-Learning Environments, Occasional Report 1 from the ETL Project, University of Edinburgh, School of Education, Edinburgh, 2002.

[Fredga et. al.] K. Fredga och I. Palm�r, "2000 f�rre s�ker teknikutbildning i �r: 'Sluta sucka och g�r n�got'" i DN debatt, Dagens Nyheter, 2001-08-09.

[Hudson&Owen] B. Hudson och D. Owen, "Working on educational research methods with Masters students in an international online learning community", paper to the European Conference on Educational Research, Hamburg, September 2003.

[Jansson] P. Jansson, D++-projektet - f�rnyelse av datateknikutbildningen f�r j�mst�lldhet och kvalitet. Chalmers tekniska h�gskola: Kansli ED vid sektionen f�r elektro- och datorteknik, G�teborg, 1998.

[Ny Teknik] Ny Teknik nummer 41, 2004-10-06.

[Salminen-Karlsson] M. Salminen-Karlsson, Hur skapas den nya teknikens skapare? I B. Berner, re. Vem tillh�r tekniken? Arkiv f�rlag, Lund, 2003.