Kognitiv arbetsmiljö vid BGC. Ny design av blanketter och användargränssnitt vid BGC/BIGAS

Bruno von Niman, Vicki Schalin

Report no. 53, CMD, Uppsala University, 1994.

Abstract

Kognitiva arbetsmiljöproblem uppstår ofta i samband med införandet av (nya) informationssystem där arbetsuppgiften utförs med hjälp av mer eller mindre omfattande datorstöd.

Bristfälliga systemutvecklingsmetoder i kombination med otillräcklig information och utbildning resulterar ofta i ökad negativ stress, försämrad arbetskvalitet och onödigt lågt resursutnyttjande med dålig produktivitet som följd. Problemen som uppstår i arbetssituationen hindrar människan från att optimalt utnyttja sin kognitiva förmåga för att utföra sina arbetsuppgifter på ett effektivt sätt.

Många kognitiva arbetsmiljöproblem är orsakade av gränssnittet mellan människa och maskin (dator) genom vilket interaktionen sker. Den information som presenteras, i kombination med det sätt på vilket den presenteras, måste anpassas till såväl arbetssituationen som till användaren. Utformningen av den del av datasystemet som användaren uppfattar, gränssnittet, är därmed av stor vikt.

Under 1992-1993 har examensarbetets del 1 (10 poäng) utförts vid Bankgirocentralen, BGC, som en del av KUBA-projektet (Kundnära arbete inom den finansiella tjänstesektorn), ett forskningsprojekt inom Arbetsmiljöfondens Belastningsskadeprogram. Syftet med examensarbetet har varit att studera kognitiva arbetsmiljöaspekter i samband med övergången till ny teknik vid BGC Indata. I arbetet har ingått en litteraturgenomgång med sammanfattning, studier vid BGC samt en analys av problemen i samband med människa-datorinteraktion vid introduktion av ny teknik och dess användargränssnitt. [von Niman]

Under del 1 av arbetet har en rad frågeställningar aktualiserats som inte fått sin lösning utan blivit till en naturlig grund för detta fortsättningsprojekt. Syftet har varit att arbeta heuristiskt, med inriktning på konkret problemlösning för prioriterade frågeställningar. Vi har också genomfört vissa tester av blanketter och utarbetat förbättringsförslag för gränssnittet.

Vi har inriktat oss på följande tre problemområden:

Blankettfrågan

Den nya blankettversionen, #45#, är en förbättring, men vi anser att ökad tydlighet krävs för att felfrekvensen vid ifyllandet ska minimeras.

Gränssnittet och människa-dator-dialogen:

Produktionssättet i BIGAS (Bankgiro Image Giro Application System) utgörs av automatiserad dokumentbildhantering med mänsklig övervakning och felhantering. Registrerarnas interaktion med systemet är mycket intensiv, kräver hög säkerhet och snabbhet i hanteringen. Datorstödet ska uppfattas som ett effektivt verktyg, inte som ett hinder i arbetet. Vikten av ett rätt utformat och anpassat människa-dator-gränssnitt är uppenbar.

De fördelar man vill uppnå är bl a mindre kognitiv belastning, högre säkerhet, ökad produktivitet, bättre trivsel och nöjdare personal.

Vår uppgift har i första hand varit att undersöka dagens gränssnitt och efter heuristisk utvärdering föreslå konkreta åtgärder för förbättringar. Vi pekar också på aspekter som bör beaktas inför en eventuell ny design.

Tangentbordet:

Tangentbords- och funktionstangent-användningen bör ses över. Den typ av tangentbord som används leder till en felaktig arbetsställning i kombination med en lägre inmatningseffektivitet genom avsaknaden av dubbelnollor (10-15 % fler nedslag än nödvändigt). Införskaffandet av ett mer ändamålsenligt och funktionsdugligt tangentbord borde vara ett prioriterat mål.

Projektet är genomfört i form av ett fördjupat examensarbete, del 2, 10 poäng (sammanlagt 20 poäng) av Bruno von Niman i samarbete med Vicki Schalin under handledning från CMDs forskare. Docent Bengt Sandblad, CMD, ansvarar för samordnande handledning och examination. Mats Lind och Alexander Allard (bägge CMD) har bistått med sakkunskap och handledning inom sina respektive kompetensområden.

Projektet är finansierat av Bankgirot.