Institutionen för informationsteknologi

Forskarprofiler

Institutionen för informationsteknologi bedriver forskning som undersöker oändligt med spännande ämnen och frågor. Här presenterar vi intervjuer med några av de fantastiska individerna bakom denna forskning.


Thomas Schön

Thomas Schöns forskning handlar om Machine Learning - att bygga matematiska modeller utifrån data och att ge datorn en förmåga att lära sig saker som den inte är specifikt programmerad för. Som professor i reglerteknik på Institutionen för Informationsteknologi vid Uppsala Universitet har han byggt upp ett framgångsrikt forskarteam. Det bubblar av aktiviteter inom många olika forskningsområden.
- Största utmaningarna är att hitta personal och tid, säger Thomas.

Läs hela intervjun med Thomas här.

Bild på Thomas Schön. Foto: Kajsa Örjavik

Anders Arweström Jansson

Bild på Anders Arweström Jansson. Foto: Kajsa Örjavik

Forskning i människa-datorinteraktion handlar om hur man får människa och teknik att fungera tillsammans. Anders Arweström Jansson, som är professor i Människa-datorinteraktion, vill att vi utvecklar datorsystem så att de som jobbar med styrning av olika typer av trafik eller i processindustrin har rätt datorstöd när de utför sina arbeten. En utmaning är att få teknikutveckling och kunskap om hur människor fungerar att gå hand i hand. För att utveckla tekniska system måste man förstå människans roll i systemen och människans roll är underskattad.

Läs hela intervjun med Anders här.

Åsa Cajander

Åsa Cajander forskar inom människa-datorinteraktion och menar att utformarna av IT-system måste bli bättre på att ta till sig samspelet mellan teknikutveckling och samhället i stort.
– Jag vill se till att människors arbete är bra för dem även när arbetet digitaliseras, och jag vill hjälpa till med metoder för att det ska bli så, säger Åsa Cajander, docent i datavetenskap med inriktning mot människa-datorinteraktion.

Läs hela intervjun med Åsa här.


Bild på Åsa Cajander. Foto: Peter Waites

Alexander Medvedev

Bild på Alexander Medvedev. Foto: Elin Eriksson

Alexander Medvedev är professor i reglerteknik vid institutionen för informationsteknologi. Hans matematiska datamodeller ersätter osäkra antaganden med automatiskt fattade beslut. Ett exempel är automatisk dosering av läkemedel vid narkos eller sjukdomar som Parkinson.

Läs hela intervjun med Alexander här.

Gunilla Kreiss

Gunilla Kreiss snöar gärna in sig på matematiska algoritmer men behöver veta att hennes modeller kommer till praktisk nytta. Genom beräkningar av fysikaliska fenomen vill Gunilla Kreiss sammanfoga idé och verklighet.
– När jag gör numeriska beräkningar i datorn så kommer det visserligen ut siffror, men de blir ju inte siffror som har någonting med verkligheten att göra förrän någon annan använder dem,” säger Gunilla Kreiss, professor i numerisk analys.

Läs hela intervjun med Gunilla här.


Bild på Gunilla Kreiss. Foto: Mats Kamsten

Edith Ngai

Bild av Edith Ngai.

Idag utvecklas fler och fler apparater till sensorer som interagerar med produkter, miljöer, tjänster, och inte minst människor. Det är dags för informationsteknologin att i högre grad tillfredsställa människors behov på både samhällelig och individuell nivå, säger Edith Ngai, forskare i datorteknik.

Läs hela intervjun med Edith här.


Carolina Wählby

Hur påverkas celler av olika läkemedelsubstanser? Vilka genetiska förändringar döljs i tumörvävnader? Med hjälp av nya bildbehandlingsmetoder analyserar forskare stora provmängder snabbare och effektivare än någonsin. Ett av de mest avancerade verktygen för bildanalys bygger på forskning av Carolina Wählby, professor i kvantitativ mikroskopi.

Läs hela intervjun med Carolina här.


Bild på Carolina Wählby. Foto: Mikael Wallerstedt
Uppdaterad  2019-01-14 15:27:04 av Kajsa Örjavik.