Hoppa till huvudinnehållet
Institutionen för informationsteknologi

Att börja ett examensarbete

Examensarbetet är en kurs med examination på universitetet (till skillnad från en praktikplats eller provanställning på ett företag).

Examensarbetet är ett självständigt arbete. Detta utesluter inte att två studenter kan samarbeta om en större uppgift och skriva en gemensam rapport, men i möjligaste mån bör det undvikas eftersom det försvårar den individuella bedömningen. I förekommande fall krävs att det mycket tydligt deklareras vem som gjort vad både i den skriftliga och muntliga redovisningen.

En del studenter vill göra exjobb baserat på en egen idé, kanske för att det är något man vill pröva. Allmänt sett avråder vi från ett sådant upplägg av två skäl: dels kan det vara mycket svårt att få någon behörig lärare att ta på sig rollen som handledare för ett exjobb. Det är stor skillnad mellan handledarskapet och uppgiften att vara ämnesgranskare. Lärare har vanligtvis inte resurser (tid) för handledning. Den ersättning som betalas ut gäller enbart ämnesgranskning. För det andra tenderar sådana exjobb att dra ut på tiden, om de någonsin blir klara.

Omfattning och nivå

På kandidatnivå finns bara en typ av examensarbete, 15hp på G2E-nivå (vilket lite slarvigt brukar kallas C-nivå, fast den nivåbeteckningen egentligen inte finns längre). 15hp betyder omräknat i heltid, ca 10 veckor.

Ett examensarbete på G2E-nivå skall visa att studenten kan tillämpa sina kunskaper i datavetenskap på ett realistiskt problem. En god del av arbetet skall ha utförts självständigt. Det ställs inga krav att själva problemet skall vara särskilt svårt eller ha någon särskild natur, ej heller att det skall ha lösts fullständigt. Däremot skall problemet ha angripits med den vetenskapliga metodik man tillgodogjort sig under sin utbildning, och en analys av resultatet skall ingå.

Det är inte ovanligt att en stor del av examensarbeten på C-nivå utgörs av programmeringsarbete. Här bör studenten se till att arbetet innehåller något mer än bara kodning efter en specifikation. Det intressanta i ett examensarbete, det man faktiskt skriver om, är normalt inte kodandet utan det som händer före (problemformulering, design motiveringar, ...) och efter (tester, experiment, analys av resultat, slutsatser ...).

Förkunskapskrav

Förkunskapskraven för att få påbörja ett examensarbete återfinns i den formella kursplanen. För att genomföra ett exjobb krävs det dessutom normalt förkunskaper som är specifika för exjobbet. För ett exjobb inom datavetenskap finns det alltså krav att du har läst relevanta kurser inom ämnet.

Hur man hittar ett lämpligt examensarbete

Det är studentens uppgift att själv hitta ett lämpligt examensarbete. Själva anskaffningen av ett examensarbete är en lärorik del av utbildningen. Det gäller ju att presentera sig själv och sin kompetens på ett bra och korrekt sätt.

Stora företag och forskningsorganisationer m m brukar ge ut sammanställningar över examensarbeten, ibland som tryckta kataloger och/eller på webben. Dessa är oftast primärt riktade till teknologer, bland annat därför att civilingenjörsutbildningen har en längre tradition då det gäller examensarbeten. Många förslag är också lämpliga för datavetare.

När du söker examensarbete tar du lämpligen kontakt med personer som är ansvariga. Även om du inte har något namn kan du kontakta företag eller vetenskapliga institutioner och fråga om examensarbete. Ganska ofta går det bra att utforma ett specialsytt examensarbete tillsammans med företaget. Vill du göra ett examensarbete på en institution på universitet, så kan du ta kontakt med en person på institutionen som har kunskap i det tänkta ämnet.

Det är också studentens ansvar att se till att en projektplan för examensarbetet kommer till och att den blir godkänd innan examensarbetet påbörjas. Denna projektplan görs tillsammans med handledaren på företag eller institution.

Ett bra examensarbete är intressant, bygger på och utvecklar studentens tidigare kunskaper, har moment av ämnesmässigt intresse samt innefattar en grundlig analys av arbetets resultat.

Ett olämpligt examensarbete kan t ex

  • vara alltför omfattande eller ha alltför liten omfattning,
  • vara diffust avgränsat,
  • innehålla för mycket implementeringsarbete,
  • innehålla för mycket rent beskrivande moment, eller
  • erbjuda för lite analyserande eller konstruktivt tänkande.

OBS. Att ett arbete annonseras som examensarbete betyder inte att det är ett lämpligt examensarbete.

Tänk på att produkten av ditt exjobb egentligen är själva exjobbsrapporten, inte det du utvecklar åt arbetsgivaren/handledaren. Om det du utvecklar inte leder till tillräckligt många intressanta frågeställning att skriva om i en rapport, är det nog inte lämpligt som exjobb.

Sekretess

Vi avråder starkt från sekretessbelagda rapporter. Universitetet lyder som statlig myndighet under offentlighetsprincipen. Vad som kan sekretessbeläggas styrs av sekretesslagen och det är viktigt att man i förväg reder ut alla frågor som rör sekretess. Endast externa examensarbeten kan sekretessbeläggas och vi kräver normalt att ett sekretessavtal ingås med företaget i fråga. Det är lämpligt att då använda den blankett som finns på denna sida. Problem med sekretess är att studenten inte i framtiden kan använda rapporten för eget bruk som meritering, samt att den inte kommer att synas i våra listor på något sätt.

Även om universitetet och företaget är överens om sekretess så kan den som vill läsa en sekretessbelagd exjobbsrapport överklaga till förvaltingsrätten. Saken är då helt ur universitetets kontroll.

En lösning på sekretessproblemet är att utelämna hemliga delar i den rapport som lämnas till universitetet - t.ex. genom att ha dessa delar i en separat bilaga. Det kan t.ex. gälla testdata och andra konkreta uppgifter. Rapporten utan hemliga delar skall fortfarande uppfylla alla krav på innehåll och djup.

Uppdaterad  2018-05-22 13:14:11 av Olle Gällmo.