Institutionen för informationsteknologi

Forskarprofil: Matteo Magnani

Matteo Magnani med kollegor

Amin Kaveh, Matteo Magnani och Davide Vega D'aurelio utvecklar metoder för att analysera onlinedata. Foto: Anton Norberg

”Bra demokrati behöver bra kommunikation”

Hur kan vi öka förståelsen för hur vår kommunikation och informationsspridning på nätet och i sociala medier påverkar samhällsutvecklingen? Matteo Magnani och forskargruppen Infolab samarbetar med sociologer och studerar bland annat hur information, uppstår och sprids mellan olika plattformar på internet.

Matteo Magnanis forskning handlar om att utveckla metoder för att analysera onlinedata, särskilt innehåll som användarna själva skapat i sociala medier, för att få bättre förståelse för samhället.
- Här på Infolabbet arbetar vi med de tekniska aspekterna av analysmetoder. Vi samarbetar med sociologer som hjälper till med förståelse av data och analys, säger Matteo Magnani, som är Docent i Datavetenskap vid Institutionen för Informationsteknologi vid Uppsala Universitet.

Exempel på analyser kan vara att identifiera nyckel-personer, vem som driver diskussionerna i vissa ämnen i den politiska debatten på exempelvis Twitter. Eller att identifiera onlinekonversationer - att kunna samla korta kommentarer eller små stycken av information som handlar om samma ämne.
- Vi arbetar mycket inom området ”sociala nätverks-analys”. Inom det här området har man i många år använt enkla grafer. Med grafer, modellerar man sociala nätverk med cirklar som representerar exempelvis personer och linjer som representerar kopplingen mellan dessa personer, förklarar Matteo. Men den här modellen är inte tillräcklig för att analysera online data.

Det finns olika typer av interaktion inom en plattform. På Twitter kan du exempelvis svara på en tweet eller retweeta och kommentera. De här olika interaktionerna har olika innebörd och det behövs matematiska modeller som kan se skillnaden i detta. Detta forskar Infolab-gruppen på.
- Vi är också intresserade av hur hur information, som exempelvis falska nyheter, sprids online. Det görs genom olika lager av interaktion på olika plattformar.

Det kanske viktigaste resultatet från deras forskning är enligt Matteo att de har tagit fram metoder för analys av så kallade ”multilayer networks”. Matteo är en av författarna till boken Multilayer social networks. De har också skapat programmet multinet, som är ett verktyg för att analysera multilayer networks.
- Senaste åren har jag rest runt på olika konferenser och berättat om multilayer network, våra metoder och mjukvara för analys, säger Matteo. Bland annat på Sunbelt, den största sociala nätverksanalys-konferensen i världen.

Att Matteo började forska inom detta tvärvetenskapliga område förklarar han beror mycket på kontakten med en barndomsvän från Italien.
- Luca, som nu forskar vid IT-Universitetet i Köpenhamn, studerade sociologi och jag studerade datavetenskap. För tio år sedan började vi diskutera om hur vi skulle kunna använda onlinedata i samhällsforskning. Det var så det började och vi samarbetar fortfarande. Han var en av medförfattarna till Multilayer social networks.

Matteo kände också att informationsteknologi, och speciellt inom hans område, databaser, inte fokuserade på människor utan på teknik.
- Just informationsteknologi är så viktigt för oss som personer – vi får information genom informationsteknologi. Vi kommunicerar, vi skapar våra idéer och vi ändrar våra idéer i sociala medier bland annat.

Matteo vill vara en del av att lösa de stora problemen i samhället. Ett av dem är den politiska utvecklingen med utbredningen av populism. Han påpekar att det inte är informationsteknologi som har orsakat den här utvecklingen, men informationsteknologin spelar ändå en roll exempelvis genom spridningen av information och falska nyheter.
- Så för mig är det viktigt att ta reda på hur vi kan använda våra kunskaper inom datavetenskap för att göra något bra för samhället.

Matteo och hans kollegor har just fått anslag från NOS-HS (Nordisk samarbetsnämnd för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning) för att bygga ett nordiskt nätverk om desinformation online och hur det påverkar samhället.
- Vi kommer att organisera tre nordiska workshops, säger Matteo. För att detta nätverk ska bli effektivt måste det till ett samarbete mellan olika områden, det kan inte bara vara datavetenskap eller sociologi. Att analysera VAD är desinformation är komplicerat. Vem har rätt att anse att något är sant eller falskt? I politiska texter blandas både fakta, värderingar och känslor.

- Komplexitet är ett nyckelord för mig – verkligheten är komplicerad och vi behöver hitta metoder för att möta den här komplexiteten vid analysen av onlinedata. Man kan inte skapa bra lösningar endast med en matematisk abstraktion eller en algoritm eller en social teori som inte tittar på data som finns och som visar på vad som faktiskt händer. Vi behöver samarbeta för att det ska bli bra.

Just nu ligger fokus inom forskningen på text, tid och osäkerhet. Kollegan Davide Vega D'aurelio arbetar med att metoderna för analys även ska inkluderar textanalys, och Amin Kaveh studerar hur man analyserar nätverk när man bara känner sannolikheten av kopplingar mellan personer eller text. Planerna är att hitta finansiering för att kunna vidareutveckla detta och få till samarbeten med språkvetare.
- Det är också viktigt i analysen att veta NÄR saker har hänt online, säger Matteo. Tillsamman med min kollega Christian Rhoner, har vi ett samarbete med två forskare från Tokyo-tech för att utveckla analysmetoder för när interaktioner händer. Det kommer att hjälpa oss att inte bara förstå VEM som pratar om VAD utan även hur diskussioner utvecklas och ändras över tid.

Forskningen idag sker på offentliga personer och deras interaktioner som är uppenbarligen offentliggjorda i sociala medier. GDPR och skyddet för privatpersoner online gör att det kan bli svårt att forska på sociala nätverk där. Att få tillstånd från privatpersoner kan vara svårt, till och med omöjligt, när plattformar begränsar hur deras medlemmar får kontaktas. Matteo och hans kollegor har skrivit en artikel som problematiserar detta och ger en praktisk guide tillsammans med sociologer och en jurist.
- Den här etiska och juridiska diskussionen är viktig, vad får vi göra? menar Matteo. Det behöver vi som forskar inom datavetenskaperna tänka mer på. Informationen måste vara fri men vi måste också kunna skydda individerna.

Just nu arbetar Matteo och kollegorna i Infolab för att få mer resurser och kunna öka forskningen och att vidareutveckla metoderna och modellerna för nätverksanalys.
- Vi behöver mer komplexa modeller som kan ta hänsyn till fler faktorer eftersom vi vill studera samhället som är ett komplext system, säger Matteo. Bra demokrati behöver bra kommunikation – det är det vi vill bidra till med vår forskning – en ökad förståelse för hur kommunikation används online och påverkar samhället.

Utöver forskning och sitt uppdrag som studierektor är Matteo också ansvarig för att utveckla en ny Data Science Arena, som ska vara ett nätverk för alla som arbetar inom eller är intresserade av data science. Han leder också framtagningen av ett nytt internationellt program i Data Science. Den tid som blir över är Matteo även lärare.
- Det är en superviktig roll för mig! säger Matteo. Där känner jag att jag gör ett bidrag till samhället. Genom att undervisa personer som kommer att vara betydelsefulla för samhället spelar vi lärare en stor roll. Förutom att lära ut tekniska kunskaper vill jag också lära ut förmågan att tänka på konsekvenser och etik. Att skapa förståelse för att de lösningar vi utvecklar inom informationsteknologi kan vara ganska problematiska. Där känner jag att det jag gör verkligen är viktigt!

Fakta - Matteo Magnani

Ålder: 39
Titel: Docent i Datavetenskap och Excellent lärare
Utbildning: Doktorerat i Informationsvetenskap och diplomerad violinist.
Bor: I Uppsala
Familj: Min fru, Stine, är från Danmark och jag har också tre barn: Alessandro 4 år, Anna-Sofia 2 år och Vincent 4 månader.
Gör på fritiden: Jag spelar mycket fiol och jag spelar tennis varje vecka.
Aktuellt: Utvecklandet av Data Science-området - skapandet av en Data science Arena och Master Program tar mycket tid just nu. Beslut tas innan sommaren.
Lyssnar på: Mest klassisk musik och gamla sånger med Yves Montand och Charles Trenet… och podcasts för att lära mig svenska.
Dold talang: Jag gillar att laga mat. Vi gör mycket italiensk mat från grunden hemma – ost, korv, pizza och bröd.
Styrka: Jag är stresstålig, vilket är en fördel när man jobbar på universitet, men det är en styrka man inte borde behöva ha…
Svaghet: Jag känner att jag kunde var bättre på kommunikation och språk. Jag är en handviftande person.
Drömprojekt: Att skapa ett tvärvetenskapligt labb där personer med olika vetenskapliga bakgrunder kan arbeta tillsammans.

Uppdaterad  2019-03-26 13:39:37 av Kajsa Örjavik.