Lektion 2: Att skriva program#

Syfte: Skriva program i en utvecklingsmiljö (t.ex. IDLE, VS Code eller Spyder).

Innehåll: Funktionerna input och print. Datatypen bool. if-, while- och for-satserna.

Arbetsform: Arbeta gärna tillsammans med någon men skriv egen kod. Diskutera med varandra!

Uppskattad arbetstid: 4 timmar.

Redovisning: Ingen obligatorisk redovisning men diskutera med handledare om det är något du är osäker på!


Utvecklingsmiljön IDLE#

Hittills har vi kört Python i ett kommandofönster där vi skrivit enskilda kommandon som utförts direkt. Normalt skriver man dock sina Python-satser i en fil som man kan editera, spara och köra upprepade gånger. Det går att använda vilken texteditor som helst men det underlättar om den har särskilt stöd för Python-kod.

Med Python-installationen kommer en utvecklingsmiljö kallad IDLE som bland annat innehåller en editor.

../../_images/IDLE.png

Den kan startas antingen genom att man skriver idle eller idle3 (beroende på system) i ett kommandofönster eller klickar på IDLE-ikonen i den Python 3-katalog som skapades vid installationen. Om du installerat Anaconda på Windows kan du starta Anaconda Prompt och där skriva idle.

(Bilderna i detta dokument är gjorda på Mac - det kan se aningen annorlunda ut på andra system.)

När IDLE startas öppnas ett eget kommandofönster som man kan skriva Python-satser i som då utförs direkt precis som tidigare: ../../_images/IDLE21.png

Om man klickar på File-knappen och väljer NewFile öppnas ett nytt fönster, ../../_images/IDLE31.png

varefter det kommer att se ut ungefär så här: ../../_images/IDLE4.png

I rutan med titeln ”untitled” kan man nu skriva Pythonsatser. Dessa satser utförs först när man begär det med ett särskilt kommando. Man säger att man ”kör” filen.

Inläsning med input#

I stället för att skriva in värden till variabler i koden kan man låta programmet fråga den som kör programmet vad värdet ska vara.

Exempel:

namn = input('Vad heter du? ')
print(f'Välkommen {namn}!')

Lägg in dessa två rader i filen, spara och testkör!

Funktionen input skriver alltså ut texten mellan parenteserna (”argumentet”) som en ledtext till den som kör programmet. Därefter väntar programmet på att användaren skriver en rad och trycker på retur-tangenten. Hela raden som skrivits placeras som värde i namn-variabeln.

Observera att input alltid returnerar svaret som en sträng även om vi skrivit något som skulle kunna tolkas som ett tal. Om vi vill kunna använda svaret i en uträkning måste det alltså konverteras till int eller float

Exempel:

I USA brukar man ange bilars bränslekonsumtion i miles per gallon i stället för liter per mil. Följande kod hjälper till med att konvertera mellan dessa värden (1 mile = 1609m, 1 US gallon = 3.785 l):

mpg = float(input('Ange miles per gallon: '))
lpm = 10./(mpg*1.609/3.785)
print(f'Detta svarar mot {lpm} liter per mil')

Provkör detta!

Svaret innehåller besvärande många siffror. Funktionen round kan användas för att runda till ett lämpligt antal decimaler. Lägg till raden lpm = round(lpm, 2) före print-satsen så blir värdet korrekt avrundat till 2 decimaler.

Visual Studio Code#

Visual Studio Code är en open source-miljö från Microsoft som har mer avancerade funktioner än IDLE och rekommenderas varmt. Du kan installera VS Code separat, men en version följder med Anaconda-installationen. I datasalarna är det viktigt att du använder Anandonda-versionen av VS Code för att allt ska fungera. Starta den genom att starta Anaconda Navigator och sen klicka på VS Code.

../../_images/vscode3.png

Om du öppnar/sparar en fil med filändelsen .py kommer VS Code automatiskt att fråga om du vill installera Pythontilläggen. Det kan ta några minuter men är helt klart värt det. Du kan arbeta vidare under tiden. Med Pythontilläggen kan du köra Pythonprogram direkt i VS Code. Annars kan du köra dem från terminalfönstret, genom att antingen skriva python filnamn (Windows) eller python3 filnamn (Mac).

Spyder#

Spyder är en annan bra Python-miljö, som följer med Anaconda. Du kan starta den via Anaconda Navigator.

../../_images/spyder.png

Du kan välja att använda det program du tycker bäst om. En avancerad editor/miljö är bara ett hjälpmedel! Ett Pythonprogram är alltid en ren textfil.

Övningar#

  1. Skriv och testkör ett program som läser in ett temperaturvärde i grader Fahrenheit och skriver ut motsvarande temperatur i Celsius med 1 decimal. Omvandlingsformeln är:

    \[C = \frac{F-32}{1.8}.\]
    Svar
    f = float(input("Grader Fahrenheit: "))
    c = round((f-32)/1.8, 1)
    print('motsvarar', c, 'grader Celsius')
    
  2. Skriv och testa ett program som läser in ett kapital (i kronor, heltal), en räntesats i procent (flyttal) och ett antal år (heltal) och räknar och skriver ut vad kapitalet blir med ränta på ränta.

    Svar
    k = int(input('Kapital: '))
    r = float(input('Ränta: '))
    n = int(input('Antal år: '))
    result = k*(1+r/100)**n
    print('Beloppet blir: ', round(result))  # Ger heltalsavrundning
    
  3. Skriv och testa ett program som läser in två flyttal p och q och skriver ut rötterna till andragradsekvationen \(x^2 + px + q\) = 0. Testkör lösningen med \(p = -3\) och \(q = 2\) samt \(p = q = -1\). Prova också \(p = q = 1\).

    Svar
    import math
    p = float(input('p: '))
    q = float(input('q: '))
    discriminant = p*p - 4*q
    d = math.sqrt(discriminant)
    print('x1 = ', (-p + d) / 2.0)
    print('x2 = ', (-p - d) / 2.0)
    

if-satsen#

Hittills har alla satser utförts en efter en i tur och ordning. Ofta vill man dock att programmet ska göra olika saker beroende på något villkor. För detta kan man använda en så kallad if-sats.

Exempel:

Läs in två tal och skriv ut vilket som är störst.

x = float(input('Ge det första talet: '))
y = float(input('Ge det andra talet: '))
if x > y:
    print('Det första talet är störst.')
    print('Det här skrivs också om det första talet är störst.')
else:
    print('Antingen är det andra talet störst')
    print('eller så är båda talen lika stora.')
print('Nu vet du en del om relationen mellan talen.')

Kopiera och provkör!

Observera:

  • Kolontecknen (:) efter villkoret x > y och efter else.

  • Indenteringen, d.v.s indragningen av print-satserna. Indenteringen ska göras med 4 blanksteg. Troligtvis gör lägger din editor automatiskt till detta efter en sats som slutar med kolon. Annars kan du smidigt göra det med hjälp av Tab-tangenten.

Båda punkterna är väsentliga för if-satsens funktion!

Om villkoret är sant, d.v.s om x är större än y, så utförs de indenterade satserna fram till else: (två satser i detta fall). Om villkoret inte är sant, d.v.s om x är mindre än eller lika med y, så utförs de indenterade satserna efter else:. Den sista satsen, som inte är indenterad och därför inte en del av else-grenen, utförs oavsett.

Övning#

  1. Modifiera programmet som löste andragradsekvationen så att det skriver ut rötterna om dessa är reella men texten 'Komplexa rötter' annars.

    Svar
    import math
    p = float(input('p: '))
    q = float(input('q: '))
    discriminant = p*p - 4*q
    if discriminant < 0:
        print('Komplexa rötter')
    else:
        d = math.sqrt(discriminant)
        print('x1 = ', (-p + d) / 2.0)
        print('x2 = ', (-p - d) / 2.0)
    

Satsen elif#

Grenarna (satserna som följer raderna med kolon) kan innehålla godtyckliga satser, till exempel if-satser.

Exempel:

Antag att vi vill undersöka om ett tal är större än eller lika med eller mindre än 0.

if x > 0:
    print('Positiva fallet')
    # flera satser
else:
    if x == 0:
        print('Fallet 0')
        # flera satser
    else:
        print('Negativa fallet')
        # flera satser
print('Efter alla fall')

Detta kan uttryckas klarare med hjälp av elif som kan utläsas ”else if”:

if x > 0:
    print('Positiva fallet')
    # flera satser
elif x == 0:
    print('Fallet 0')
    # flera satser
else:
    print('Negativa fallet')
    # flera satser
print('Efter alla fall')

Logiska uttryck#

Ett logiskt uttryck är ett uttryck som kan vara sant eller falskt. I Python kallas denna datatyp för bool och de två värdena skrivs True och False.

Villkoren i if-satserna ovan är exempel på logiska uttryck. Dessa konstruerades med hjälp av relationsoperatorerna <, > och ==.

Operator

Betydelse

==

lika

!=

ej lika

<

mindre än

<=

mindre än eller lika

>

större än

>=

större än eller lika

Operanderna måste vara jämförbara, t.ex. båda tal eller båda strängar.

Python har också de logiska operatorerna and, or och not.

Exempel: Satsen

teenager = age > 12 and age < 20

sätter variabeln teenager till True om variabeln age är större än 12 men mindre än 20.

Anmärkning: I Python kan detta formuleras kortare:

teenager = 12 < age < 20

Ytterligare ett exempel:

day = input('Vad är det för dag idag? ');
if day == "lördag" or day == "söndag":
    print("Helg")
else:
    print("Arbetsdag")

while-satsen#

En annan vanlig situation är att man vill upprepa en följd av satser flera gånger - en så kallad loop eller slinga.

Exempel:

Följande program beräknar \(n! = 1·2·3· \ldots ·n\) är för ett inläst värde på \(n\):

print('Beräkning av n!')
n = int(input('Ange n: '))  # input returnerar en sträng
prod = 1
i = 1
while i <= n:
    prod *= i
    i += 1
print(f'{n}! = {prod}')

Så länge villkoret efter while är sant, d.v.s. så länge i är mindre än eller lika med n så upprepas de indenterade satserna. Variabeln prod ackumulerar produkten och variabeln i räknar antalet.

Liksom i if-satsen är både kolon och indentering väsentliga!

Exempel: Läs in tal till en lista. Be användaren mata in positiva tal och spara dem i en lista. Avbryt när 0 matas in.

numbers = []  # En tom lista
print('Mata in positiva tal. Avbryt med 0')
x = int(input('Första: '))
while x > 0:
    numbers.append(x)
    x = int(input('Nästa: '))
print('Inmatad lista: ', numbers)

break-satsen#

Normalt avslutas en while-loop när villkoret blir falskt men det går också att avbryta med en så kallad break-sats.

Exempel: Gissa vilket tal datorn tänker på.

import random  # paket med slumptalsfunktioner
number = random.randint(1, 100)  # Slumptal mellan 1 och 100
while True:  # "Evighetsloop"
    guess = int(input('Gissa: '))
    if guess < number:
        print('För litet!')
    elif guess > number:
        print('För stort!')
    else:
        print('Rätt!')
        break  # Avbryter loopen
print('Klart för den här gången.')

Anmärkning: I första hand ska man försöka skriva koden så att det syns på while-villkoret när loopen ska avbrytas (det är alltid möjligt!) och endast använda break om det gör koden väsentligt enklare och tydligare!

Övningar#

  1. Lägg till kod till exemplet som låter användaren mata in en lista ovan. Den nya koden ska använda en while-loop för att räkna antalet jämna tal i den inmatade listan.

    Svar
    n = 0
    i = 0
    while i < len(numbers):
        if numbers[i] % 2 == 0:
            n += 1
        i += 1
    print('Antal jämna tal: ', n)
    
  2. Skriv kod som ber användaren mata in ett positivt tal. Så länge det inmatade talet inte är positivt ska frågan ställas om igen tills användaren gör rätt. Skriv ut texten ”OK” när inläsningen lyckats.

    Svar
    x = float(input('Ge ett positivt tal: '))
    while x <= 0:
        x = float(input('Ej positivt! Försök igen: '))
    print('OK')
    
  3. Modifiera koden i övningen så att programmet skriver ”Äntligen!” istället för ”OK” om det krävdes mer än 3 försök.

    Svar
    x = float(input('Ge ett positivt tal: '))
    tries = 1
    while x <= 0:
        x = float(input('Ej positivt! Försök igen: '))
        tries += 1
    if tries <= 3:
        print('OK')
    else:
        print('Äntligen!')
    
  4. Skriv om koden i gissningsleken så att den inte använder break!

    Svar
    import random
    
    number = random.randint(1, 100)
    
    guess = int(input('Gissa: '))
    while guess != number:
        if guess < number:
            print('För litet!')
        else:
            print('För stort!')
        guess = int(input('Gissa: '))
    print('Rätt!')
    print('Klart för den här gången')
    

for-satsen#

Ett annat sätt för att upprepa kod är att använda for-satsen. I själva verket blir koden lite enklare i flera av exemplen och övningarna ovan med denna sats.

Exempel: Beräkning av \(n! = 1·2·3· \ldots ·n\)

Med for-loop

Med while-loop

prod = 1
for i in range(1, n+1):
    prod *= i
prod = 1
i = 1
while i <= n:
    prod *= i
    i += 1

Uttrycket range(1, n+1) kommer successivt ge värdena \(1, 2, \ldots, n\) till den s.k. loopvariaben, som här heter i. Vi behöver alltså inte en sats som ökar på i. Vi behöver inte heller hålla reda på när iterationen ska avbrytas. Observera att det sista värdet (n+1) inte antas.

Anropet range(n) kommer gå igenom talen \(0, 1, \ldots, n-1\). Beräkningen ovan går alltså också att göra med koden:

prod = 1
for i in range(n):
    prod *= (i + 1)

for-satsen kan generellt användas för att gå igenom värdena i en lista med konstruktionen

for variabel in lista:

Loopvariabeln (här variabel) kommer successivt anta de olika värdena i listan.

Exempel: Att gå igenom listan numbers för att räkna antalet jämna tal blir med for-satsen (while-varianten till höger):

Med for-loop

Med while-loop

n = 0
for x in numbers:
    if x % 2 == 0:
        n += 1
n = 0
i = 0
while i < len(numbers):
    if numbers[i] % 2 == 0:
        n += 1
    i += 1

Övningar#

  1. Skriv kod som läser in ett tal \(x\) och ett heltal \(n\) och som beräknar \(x^n\) med multiplikationer, d.v.s utan att använda operatorn ** eller funktionen pow. Observera att \(n\) kan vara negativt!

    Svar
    x = float(input('Ge ett tal: '))
    n = int(input('Ge ett heltal: '))
    p = 1
    for i in range(0, abs(n)):
        p *= x
    if n < 0:
        p = 1/p
    print(f'{x}^{n} = {p}')
    
  2. Skriv kod som givet en lista med tal skapar en ny lista med kvadraterna av talen.

    Svar
    numbers = [2, 4, 1, 9, 7]
    squares = []
    for x in numbers:
        squares.append(x*x)
    print(numbers)
    print(squares)
    

Nästlade for-satser#

Loopkroppen i en for-sats (gäller även while-satser) kan innehålla vilka satser som helst, d.v.s. även nya for-satser.

Exempel: Antag att vi har en lista med förnamn och en lista med efternamn och vill generera en ny lista med alla möjliga kombinationer av förnamn och efternamn. Programmet

firstnames = ['Bo', 'Eva', 'Ola']
surnames = ['Ek', 'Strand']

result = []
for fn in firstnames:
    for sn in surnames:
        result.append(fn + ' ' + sn)
print(result)

ger utskriften

['Bo Ek', 'Bo Strand', 'Eva Ek', 'Eva Strand', 'Ola Ek', 'Ola Strand']

För varje förnamn (fn) kommer koden alltså gå igenom alla möjliga efternamn sn och lägga till kombinationen i result-variabeln.

Övning#

  1. Givet en lista med positiva heltalsvärden, t.ex. [10, 15, 24, 17, 9, 8, 3]. Skriv kod som ritar ut ett liggande stapeldiagram där varje stapel innehåller lika många * tecken som värdet i listan anger. I detta fall skall alltså utskriften bli:

    **********
    ***************
    ************************
    *****************
    *********
    ********
    ***
    

    Tips: Anropet print('*', end='') undertrycker radframmatningen. Nästa print kommer alltså fortsätta på samma rad.

    Svar
    values = [10, 15, 24, 17, 9, 8, 3]
    for v in values:
        for i in range(v):
            print('*', end='')
        print()     # Byt rad
    

    Anmärkning: Med list-operatorer kan detta resultat åstadkommas enklare. Vi återkommer till det senare i kursen.

Kommentarer och kodlayout#

Programkod ska läsas av människor och inte bara av datorer. För att underlätta för människan ska man skriva kommentarer, dvs text som bara är till för det mänskliga ögat och ignoreras av datorn.

I Python använder man #-tecknet för att markera att resten av raden är en kommentar. Se till exempel lösningsförslaget till föregående övning. Vi kommer längre fram ta upp principer för kommentering.

I Python är kodlayouten inte bara för människan utan påverkar även betydelsen av koden. Indenteringen som användes i if- och while-satserna ovan är exempel på detta!

I dokumentet PEP 8 – Style Guide for Python Code finns ett regelverk som gäller för denna kurs.

De viktigaste punkterna är:

  • Indenteringen ska ske med 4 blanksteg per nivå

  • Inga rader längre än 79 tecken. Ett \ sist på raden indikerar att satsen fortsätter på nästa rad. (Det går att dela upp satser på flera rader om man delar på ”vettiga” ställen.)

  • Två blanka rader mellan funktionsdefinitioner (se nästa avsnitt).

  • Blanktecken efter kommatecken.

  • Inget blanktecken efter ( eller före ).

  • Blanktecken kring tilldelningsoperatorerna

Räkna med att assistenter vägrar, med rätta, att titta på kod som inte uppfyller dessa basala läslighetskrav!