Om skrivande
Skrivande (i synnerhet på universitetsnivå) kan betraktas som en process: man skriver ett första utkast, och sedan redigerar man det tills man har en färdig text som uppfyller de krav som är ställda på uppgiften.
Vilka krav som ställs på den färdiga texten kan variera. Vissa kurser har en mall som behöver följas, i andra kurser är det friare regler. Gemensamt för alla texter på universitetsnivå är att de ska uppfylla kraven för en akademisk text.
Hur man redigerar text är högst individuellt, och egentligen spelar det ingen roll hur man gör så länge texten efter redigeringen uppfyller kriterierna för akademisk text. Det är inte helt trivialt att upptäcka problem i en text och inte heller trivialt att åtgärda dem. Här följer därför några förslag på hur man kan göra när man redigerar sin text.
Peer review
Ett vanligt sätt att upptäcka problem i en text är att göra peer review. I princip handlar det om att man ger texten till en kamrat ("peer") och låter vederbörande läsa texten, samt komma med kommentarer. Det betyder att läsaren har ett ansvar att ge konstruktiva och specifika kommentarer.
Exempel på mindre bra feedback:
"Första stycket på sidan 4 var lite snårigt."
Hur? undrar författaren.
"Var tydligare med du har gjort själv på sidan 5."
Var är det otydligt? Vad är det som läsaren fastnat på?
"Menar du verkligen att a = b?"
Vad är problemet? Är det omöjligt att a = b? Är det otydligt? Finns det ett stavfel? etc.
Exempel på bättre feedback:
"På sidan 4 tror jag att du försöker förklara hur X-algoritmen fungerar, men jag hänger inte med efter de två första raderna / när du börjar beskriva Z..."
Författaren behöver alltså förtydliga huruvida det är X-algoritmen som beskrivs, och kanske ställa följdfrågor för att lista ut just vad som förvirrar läsaren efter de två första raderna.
"Här beskriver du först hur din implementation fungerar, men sedan hänvisar du till en standardmodul i Python (tror jag). Vad är ditt eget arbete och vad är det som redan finns?"
"Om jag förstått ekvation 10 rätt följer det inte automatiskt att a = b (se t.ex. fallet då ...). Kan du förtydliga hur du menar?"
Här förklarar läsaren var det blir oklart, och ger ett motexempel då a = b inte verkar hålla.
Läs mer och få detaljerade tips om vilka aspekter man kan fokusera på när man läser och kommenterar andras texter
Riktad peer review
Ibland har man inte behov av att få peer review på hela sin text, eller så har man en diffus känsla av att det "inte riktigt funkar" på ett särskilt ställe i texten. Då kan det vara bra att be någon annan läsa och ge tydliga instruktioner om vilka typer av problem man vill att kamraten ska upptäcka. (Annars kan man lätt få feedback i stil med "Jo, men det ser ju bra ut!" och det har man kanske inte så stor hjälp av.)
I riktad peer review är det inte bara läsaren som har ett ansvar för att feedbacken blir konstruktiv, utan även författaren, genom att ge tydliga instruktioner. Alltså: ställ specifika frågor, och se till att svaren på frågorna per automatik kommer att bli informativa och inte bara kan besvaras med ja/nej.
Exempel på mindre bra frågor:
- Förstår du det här stycket?
- Har jag lyckats förklara X tillräckligt bra?
- Ser den här tabellen bra ut?
Exempel på bättre frågor:
- Vad tror du att jag vill förmedla i det här stycket?
- Kan du återberätta hur jag beräknat X genom att bara använda informationen på sidan 4
- Vad får du för helhetsintryck av den här tabellen, vilken information får du ut av den?
Det är ganska enkla frågor som man naturligtvis kan försöka svara på själv, men det brukar vara säkrare att låta någon annan läsa och förklara. Om svaren är otydliga brukar det vara en klar indikation på att texten i sig är otydlig eller svårbegriplig.